I förra veckan fick jag in en stationär dator där hela insidan låg utspridd i lådan när jag öppnade.
Skruvar i en burk bredvid, RAM-stickorna lösa, kylaren halvt avmonterad, sladdar urdragna lite hipp som happ.
Ägaren hade felsökt med AI.
Stegen han fått var i sig inte tokiga – problemet var att han inte riktigt visste vad han gjorde när han följde dem.
Felet var förresten et trasigt nätaggregat – inget av det som plockats isär hade med saken att göra.
Jag berättar det här inte för att avskräcka någon från att använda AI. Tvärtom – jag tycker folk ska prova själva först.
Jag mailar regelbundet kunder gratistips på saker de kan testa hemma innan de kör in datorn till mig.
AI är ett av de bästa verktygen som dykt upp på länge för vanliga användare, och jag använder det själv dagligen.
Men det finns ett mönster jag ser allt oftare, och det är värt att prata om.
När är AI riktigt bra ?
För mjukvaruproblem är AI ofta lysande.
Outlook som inte startar, en skrivare som inte hittas på nätverket, ett krångligt felmeddelande i Windows, en webbläsare som beter sig konstigt, drivrutiner som strular, mailinställningar som ska upp på en ny telefon.
Allt det där är saker du kan lösa själv på en kvart med rätt frågor till en AI-chatt – och du behöver inte betala mig en krona för det.
Samma sak med att förstå sin dator bättre. Vad gör en SSD jämfört med en hårddisk? Varför blir min laptop varm? Vad betyder det här felmeddelandet?
AI är en utmärkt lärare för den som vill förstå mer.
Där det börjar gå snett
Problemet är inte AI:n. Problemet är beskrivningen.
Skit in, skit ut – som det heter.
En AI är fantastisk på att lösa ett problem som är väl beskrivet: exakta felmeddelanden, vad som hände precis innan, hur gammal datorn är, vad som redan testats, gärna en bild eller skärmdump.
Med den input får du nästan alltid hjälp som faktiskt hjälper.
Men de flesta som ringer mig är inte tekniska. De har en dator för att de behöver en, ungefär som man har en bil utan att kunna mecka. När datorn krånglar beskriver de det med de ord de har: “den är seg”, “det blir konstigt”, “den låter konstigt”, “någonting hände”.
Det är fullt rimliga sätt att uppleva ett fel på – men det är inte tillräckligt med information för att ställa en korrekt diagnos.
Och det är här AI:n hamnar i en knepig sits.
Den kan inte se din dator – Den kan inte höra ljudet. Den vet inte att fläktarna är dammiga, att du har en SSD från 2014, att strömkabeln sitter löst i väggen.
Den gör sitt bästa utifrån det du säger, och om beskrivningen är otydlig så listar den de tio vanligaste orsakerna – och en oerfaren person börjar uppifrån och jobbar sig nedåt utan att veta vilken som faktiskt är trolig.
Symptom överlappar dessutom mellan helt olika fel. “Datorn är långsam” kan vara full disk, dålig SSD, dammig kylare som strypläget startar, för lite RAM, skadlig kod, en bakgrundsprocess som dragit iväg, eller en hårddisk som håller på att dö.
AI:n kan föreslå allt det – men den kan inte säga vilket just din dator lider av.
Fallgroparna
Det är när stegen går från “klicka här” till “skruva av det här” som jag börjar bli orolig på kundernas vägnar.
Några konkreta saker jag sett gå fel:
– Folk som skruvar isär laptops där batteriet är limmat och inte går att få loss utan att ta sönder något
– Stationära datorer där kylpastan torkat ut för att kylaren lyfts av “för att kolla”
– BIOS-inställningar som ändrats utan att man kommer ihåg vilka, och datorn vägrar starta
– RAM-byten där man inte vet att stickorna ska sitta i specifika platser för dual channel
– Statisk elektricitet som tagit kål på komponenter eftersom ingen jordat sig och haft på sig mormors stickade tröja samtidigt.
– Fel disk som formaterats vid en Windows-ominstallation – med tio års bilder på
– Garantier som försvunnit för att chassit öppnats på en ganska ny laptop
Inget av det här är AI:ns fel.
Den varnar oftast faktiskt för flera av sakerna. Men varningarna drunknar lätt i steg-för-steg-instruktioner när man är fokuserad på att lösa problemet.
En enkel tumregel
Om du ska ta med dig en sak från den här texten: stanna upp där lösningen kräver en skruvmejsel eller ett terminalkommando du inte känner igen.
Mjukvara med ångraknapp – kör på. Starta om, avinstallera, installera om, ändra inställningar, rensa cache.
Det mesta går att backa och ångra.
Hårdvara, BIOS, registry-ändringar, kommandon med del, format, diskpart, sudo eller liknande – tänk efter en extra gång.
Är du osäker, fråga AI:n: “vad händer om det här går fel?” och “går det att ångra?” innan du trycker enter.
Hur du ställer bättre frågor till AI
Om du ändå vill prova själv – och det tycker jag du ska – så får du mycket bättre svar om du ger AI:n det den behöver:
– Skriv felmeddelandet ordagrant. Inte “det stod något om en fil”, utan exakta texten.
– Berätta när det började och vad som hände precis innan.
– Säg vad det är för dator, ungefär hur gammal, vilket operativsystem. Ta en bild på etiketten under din laptop t.ex.
– Skriv vad du redan testat så slipper du gå igenom samma sak igen.
– Bifoga en skärmdump eller bild om du kan – AI:n kan ofta tolka bilder bra.
Tänk på AI:n som en väldigt kunnig kompis som svarar via sms, men som aldrig sett din dator.
Allt den vet är det du skriver.
Och om du kör fast
Hör av dig. Allvarligt – mejla mig även om du försökt med AI och inte kommit hela vägen.
Många gånger kan jag lösa fel redan som svar på e-post – och självklart tar jag inte betalt för ett e-postsvar!
Ofta räcker det med ett par följdfrågor från någon som faktiskt sett liknande fel förut.
Och om det visar sig vara ett hårdvarufel så kostar en diagnos hos mig oftast mindre än de delar man annars råkar köpa i onödan.
AI är ett bra första steg. Jag är ett bra andra steg.
Att skruva isär hela datorlådan på köksbordet ska helst inte vara steget däremellan.